Ljudoljus.net

En liten fråga vet någon om milos 3punkts tross passar med globals tross?
om båda har 29cm i ändarna passar dom då ihop?
Några andra tross modeller som passar med global tross?

blanda aldrig olika märken även om de passar.

argument tack!

Tobias Gunnarsson skrev:argument tack!

Alla beräkningar som är gjorda, alla "försäkringar" som finns om att det kommer hålla är gjorda med bara ett märke och gäller således bara om du enbart använder märket som du läser tabellerna för. Blandar du slutar allt gälla, händer en olycka finns det inget försäkringsbolag som betalar något bara för det.

Intressant? "Försäkringingen slutar gälla" Är det någon som vet? Jag är nästan helt övertygad att det är en hörsägen!

Sen att sunt förnuft säger att man inte ska blanda. Men varför?!?! Om en tross tillverkarare och en annan har samma spec, kopplingar passar till 100% Då kan man ju fråga sig vart den svaga punkten är?

Finns ju många konstruktoner som flyger med en Slick tross sedan har man Prolyte att hänga ljuset
Gäller inte försäkringen då????

Nää sunt förnuft och hela å ej skadade trossar måste det va som gäller

Återigen, läs på om vad ni pratar om.... man ska INTE !!!! sätta ihop olika trossmärken med varandra, oavsett vad era "polare som vet bäst " säger...
jag tänker då inte kliva in på ett gig där ni har gjort det.
här kommer ett litet utdrag från Prolytes Hemsida...

5.Can I combine other truss brands that suggest or say they have “Prolyte compatible” truss with Prolyte truss?

Answer:
Some connection types, like the conical coupler or the gusset plates, have been copied by a lot of manufacturers. The various truss brands with similar connection types seem to fit onto each other. Or with a little help they are made to fit to each other.

Let’s have an example first:
When anyone would suggest to put the brake pads (definitely a safety involved item) of a General Motors car onto a Ford vehicle, or the other way around, the most heard reaction would be: “What kind of idiot are you?
Even though both manufacturers will not bypass their engineering departments, and the parts involved will be very much up to all quality and safety standards, mixing up both – possibly only slightly - different parts and thus manufacturing a “new” brake, could proof to be fatal in the short or long run.
Who is liable in such case?

Now we come back to truss. Connecting to different brands of truss is no different from the above example. Let’s say you know both manufacturers and they can provide you with all the technical information you have required. And still you would prefer to connect one brand to the other for artistic or other reasons. If failure does happen, you are liable.

A connection of two brands, even though it looks to be fitting quite nice is still a newly manufactured product by legal standards, and thus the ‘manufacturer’ (the guy connecting these two trusses) must do all calculations and checks needed when a new product is made.
So any inward (toe-in) or outward (toe-out) friction between the two resulting in additional bending and/or shear stresses must be checked. As well as the alloys used and the allowable stresses and the wall thickness of the connection elements, the surface area’s bearing stresses, the end-brace bending or buckling capacity, etc.

And now in the case that you only know the technical details of only one, and ‘somebody’ tells you that it is OK to join this to another brand. Are you able to analyze this into the very details that are legally needed? If not, you can predict the reaction of this particular person after failure has occurred: he will deny ever having said so. Make sure you get it in writing, and in such a way that all liability goes his way as well.

That Prolyte specifically warns for inter-connecting different types of truss in general term is not for our safety, but for yours. Our industry benefits by improving its safety, not by ignoring warnings, even though they might look commercially motivated at first impression.
Demand a manual at all times with every product you buy, it’s mandatory to provide one.

Jag fattar! Men det där är en säljare/tillverkare's "ord"

Om man funderar lite runt det där! Vad är själva "problemet" vad kan ett
ev "brott" hamna? Mitt i ena eller den andra trossen? I en skarv? Och om det blir i skarven på vilken del?
Och hur skulle en sådan skada uppstå?

Lite hyppotetiska funderingar!

Om vi tar ett scenarium

5bitar a2m tot10m tross av märke X ihopsatt med 2m tross av märket Y
2st flygpunkter in 1m på var sida
Då är det exakt 10m fri spännvidd
Vi punktlastar trossen tills den går av!

Vart kommer avbrottet ske?
Vid skarven mellan X och Y eller i skarven mellan X och X

En liten fundering på kvällskvisten

Som sagt detta är ett Forum med snack och funderingar!

Jag vill ABSOLUT inte påstå att man kan eller ska blanda olika fabrikat
utan mera olika funderingar!

Jag är nyfiken mest på om någon "vet" eller är det hörsägen och säljars/tillverkarens råd!

Man kan ju köpa bromskivor till Volvon på Mekonomen oxo medans Volvo säger att endast orginaldelar passar!
Men här godkänner försäkringsbolaget det!

Nicke Löfgren skrev:Om vi tar ett scenarium

5bitar a2m tot10m tross av märke X ihopsatt med 2m tross av märket Y
2st flygpunkter in 1m på var sida
Då är det exakt 10m fri spännvidd
Vi punktlastar trossen tills den går av!

Vart kommer avbrottet ske?
Vid skarven mellan X och Y eller i skarven mellan X och X

En liten fundering på kvällskvisten

Intressant fundering...
Fast mig spelar det ingen roll vart avbrottet sker
Det gör antagligen lika ont på artisten som står på scenen.
ALLT LJUS PÅ MIG... Fick just en intressant innebörd.

OM man byter ut taket på en volvo mot ett annat så är det en ny modell som ska krocktestas.
Om jag monterar FAST hyllor i min bil, (hantverkarens stora verktygslåda)
Då ska den registreringsbesiktigas.

Jag kan tänka mig att om man byter ut clipset så kan det tyckas OK,
Dock inte sprint/ ägg/ Spigott/ Kopplingsdon (och vad de nu heter på de olika språk vi talar )

Nicke Löfgren skrev:Intressant? "Försäkringingen slutar gälla" Är det någon som vet? Jag är nästan helt övertygad att det är en hörsägen!

Sen att sunt förnuft säger att man inte ska blanda. Men varför?!?! Om en tross tillverkarare och en annan har samma spec, kopplingar passar till 100% Då kan man ju fråga sig vart den svaga punkten är?

Finns ju många konstruktoner som flyger med en Slick tross sedan har man Prolyte att hänga ljuset
Gäller inte försäkringen då????

Nää sunt förnuft och hela å ej skadade trossar måste det va som gäller

Dom scener du nämner med Slick och Prolyte har inte trossarna direkt ihopkopplade utan har motorer eller liknande mellan.

En tross är specad för en viss punktlast och så vidare, det vet vi alla, det finns ju tabeller på detta, det är just dessa tabeller försäkringsbolaget kommer titta på, dom vill ju inte betala om dom inte behöver. Har du överlastat trossen jämfört med tabellen när olyckan är framme så är det ditt fel, dom betalar inte. Är det två ihopblandade trossorter som sitter ihop annat än att den ena hänger under den andra (eller liknande) utan att dom verkligen sitter ihop med trosskopplingar så finns det inga siffror på vad konstruktionen tål och då är det ditt fel = dom betalar inte. Liknelsen med nytt tak på en Volvo är väldigt bra. Blandning av olika trossmärken på det sätt TS pratar om är allt annat än bra.

Vad gäller då med Milos tross där de själva säger att den är kompatibel med andra märken? (Kommer inte ihåg vilka)

Anton Gildebrand skrev:Vad gäller då med Milos tross där de själva säger att den är kompatibel med andra märken? (Kommer inte ihåg vilka)

Standardsvaret (och som jag själv alltid jobbar utifrån oavsett vad tillverkaren säger) är nej nej nej!
Finns det tabeller och testcertifikat som visar att det har testats? I vilka kombinationer har det testats? Har dom byggt en trossbur med en 1m-bit Milo och resten från den andra tillverkaren eller hur är testerna gjorda?
Sådana frågor måste man alltid ta upp om tillverkaren säger att det funkar, det tar tid, så det enkla och (i mina ögon) enda vettiga svaret är nej, tänk inte ens tanken på att blanda då heller.

Om du hänger Milo-trossen i kedjor/stålvajer från en tross från en annan tillverkare så är det ok eller om du spänner fast den med rick-rack/burtonknutar ovanpå, annars inte.

Det blev en del intressanta svar. och det är nog som många sagt att säljarens svar är att inte blanda och sen rent försäkrings mässigt ska man inte heller blanda.
Men tror att i slut ändan samvetet och lite sunt förnuft kan avgöra om det är rätt i det spec fallet att bygga en viss konstruktion, i mitt fall en flygd tross på 6 m med olika märken med 300 kg i som enligt alla tillverkares rek vikt är med god marginal till max vikt.
Men man kan vända på det igen dom ynka få kronorna som mellanskillnaden är mellan en ny av samma märke eller en begagnad av annat märke är inte så stor, och då få en godkänd tross.

Kan ja utifrån era svar då dra slutsattsen av att tross bitar från olika märken rent praktist passar ihop men inte i teorin om båda har 29 cm i ändan?

Tobias Gunnarsson skrev:Kan ja utifrån era svar då dra slutsattsen av att tross bitar från olika märken rent praktist passar ihop men inte i teorin om båda har 29 cm i ändan?

Nej, det kan du absolut inte utifrån svaren i den här tråden.

Om vi bortser från formella ansvarsaspekter, som är det som hittills diskuterats i tråden, så är de 29 cm du nämner bara en av ett flertal variabler som behöver stämma överens för att trosskopplingar skall vara geometriskt och tekniskt fullt kompatibla. Konvinklar och mått hos spigotter, sprintar och trossändar framför allt, men även materialbiten. Om du själv har ingenjörskunskapen att förstå, mäta/hitta och därefter vid behov räkna på de variablerna så kan du skapa ett vettigt beslutsunderlag för hur du skall göra. Annars inte.

Utan fördjupade kunskaper i ämnet så känns det som ett spontant NEJ till att blanda fabrikat på en längd
tross som ska hängas.

Däremot, så borde fabrikat A kunna användas som "stolpar" och fabrikat B kunna användas som överliggare
mellan stolparna (i de fall de rent fysiskt passar ihop) utan att det uppstår problem, eller?

/M

Magnus Gustafsson skrev:Däremot, så borde fabrikat A kunna användas som "stolpar" och fabrikat B kunna användas som överliggare
mellan stolparna (i de fall de rent fysiskt passar ihop) utan att det uppstår problem, eller?

/M

Mja, hela konstruktionen delar ju på belastningen. Inte jämnt då, men allting belastas ju fortfarande och blir det konstiga sträckningar för att de inte passar bra så kan det ju pajja ändå.

Jag vet inte hur många gånger detta har debatterats här och i andra forum.

Gemensamt för alla trossriggar som finns här i världen, kompatibla eller ej, är att den som hänger upp den är också ansvarig för att den inte rasar.
För att du som riggansvarig på ett gig ska kunna känna att du har ryggen fri vid ett eventuellt haveri, så är enda sättet att använda trossbitar av en typ.
Blandar du så funkar inte beräkningsmodellerna. Inga fabrikanter gör beräkningar av riggar med flera fabrikat. Då får du ta hjälp av en extern firma som gör hållfasthetsberäkningar på din rigg. Börjar det låta dyrt? Mmmm....

Allvarligt talat, vad är det som driver att vilja blanda flera trossfabrikat?

Till sist - naturligtvis går det att ha ett fabrikat för moderriggen och andra fabrikat på respektive trossgrid som hänger i moderriggen.

Sunt förnuft är en bra början - en grundlig riggutbildning är en bra fortsättning.

Största anledningen är väl mindre firmor och gör-det-självare som en gång har köpt in tross dyrt.
Och när dom senare behöver öka förrådet, hittar dom beg. som faktiskt funkar att koppla ihop, men inte är utav samma fabrikat!

Händer nog ofta att folk blandar fabrikat, men tror samtidigt inte att det handlar om så pass stora produktioner..

Christopher Rosenstam skrev:Största anledningen är väl mindre firmor och gör-det-självare som en gång har köpt in tross dyrt.
Och när dom senare behöver öka förrådet, hittar dom beg. som faktiskt funkar att koppla ihop, men inte är utav samma fabrikat!

Händer nog ofta att folk blandar fabrikat, men tror samtidigt inte att det handlar om så pass stora produktioner..

Även små produktioner kan göra ont