Ljudoljus.net

Undrar vad ni anse om provspelning.
Jag anser att om man ska provspela PAt med en låt som man är väldigt bekant med hur den låter. Vad det är för typ av låt och musikstil spelar ingen roll eftersom man är ute efter att få PA:t att spela så rakt som möjligt i stort sätt.

Hur skulle man annars göra det?

Visst, man kan ju mäta upp PA:t, men då kostar det, och framför allt så är det mycket mer komplicerat.

Det här borde väl förresten ligga i Högtalare/Slutsteg?

Jag brukar ta testskivan Testskivan (Yello, Alannah Myles, Genesis, Pink Floyd och Electric Banana Band) och lyssna. Eller så plockar man fram sin Clio och gör MLS-mätningar.

Visst e de så.
Viktigaste är ju som sagt att man provspelar med en låt man är väldigt bekant med hur den låter.
Sony har även gjort en skiva som är framtagen för just det här ändamålet. Låtarna på skivan är så lite EQuade och komprimerade så lite som möjligt för att det ska vara så enkelt som möjligt att provspela.

Jag brukar mest prata i en mick. Jag tycker det funkar bättre än cd men självklart är det är inte fel att mäta med SMAART eller annat FFT eller TDS baserat mästsystem om man har tid. Tid har tyvärr en tendens att vara en bristvara... Och så är jag alldeles för kass på programmet för att våga lita på resultatet...

Det är väl lite därför du pratar i en mik också Ingo? CDspelare kan ju vara rätt kluriga...

Så sant, min käre dawen, så sant!

Apropå systeminställningar så har jag matat mitt hemmasystem med brus idag och kollat ungefär hur det sprider. Det är rätt intressant att lyssna på hur bruset ändrar karaktär beroende på var man lyssnar och hur man rör sig.

Kommer man riktigt nära mina högtalare så hör man något som antingen är baffeldiffraktioner, destruktiva lober nära diskanter eller något som har att göra med interagerandet runt delningsfrekvensen. Det är väldigt tydligt iaf, låter ungefär som att man lagt en flanger på bruset. Alltså, bara när man rör sig närmare eller längre från baffeln.

Tror knappast att jag kommer lära mig höra hur systemet låter på brus dock, åtminstone inte än på några år.

Ingo: En nackdel med att använda mik, kan inte det vara att man inte riktigt vet om eq:andet ska göras på kanalen eller i systemeq:n? Eller, jämför du alltid med ett par lurar som du vet är relativt frekvensraka?

Vart var dina HD25 senast förresten? *solglasögon*

Vad gäller ställa PA efter mic så gör i alla fall jag så att jag låter kanaleq´n vara rak och så vet jag efter rätt många års försök ungefär hur jag vill att en B58/SM58 ska låta för att det inte ska bli körigt på jobbet när bandet börjar spela. Det som inte funkar att kolla så är basen och de högsta oktaverna. Men för mig är det oftast viktigt att röstregistret är linjärt och fint och då tycker jag att min röst är ett rätt bra verktyg. Om inte tid finnes till andra, mer softifikerade verktyg i alla fall.

På festival med bara linecheck så tycker jag oftast att man får till det rätt bra bara man får ett par ord i lead micken och hyfsad koll på kicken. Då säger inte en cd ett skvatt...

Mina HD25:or har fått ben, jag hittar dom inte...

dawen skrev: Kommer man riktigt nära mina högtalare så hör man något som antingen är baffeldiffraktioner, destruktiva lober nära diskanter eller något som har att göra med interagerandet runt delningsfrekvensen. Det är väldigt tydligt iaf, låter ungefär som att man lagt en flanger på bruset. Alltså, bara när man rör sig närmare eller längre från baffeln.

Det som händer är alltså att både diskanten och mellanregistret återger samma frekvenser(delningen i hemmaburkar är inte så brant..) När skillnaden i avstånd till respektive element är en halv våglängd (180 graders fasförskjutning..) så släcker ljudvågorna ut varandra. Är det en hel våglängd förstärker dom varandra. På så sätt släcks vissa frekvenser ut medan andra förstärks.

markus: Jag vet hur interferens fungerar, tack ändå

Det jag funderade på var om det var något mer än vertikal kamfiltrering (visst måste man kunna använda det begreppet?) som orsakade dessa effekter.

hehe.. Kom på en grej jag hörde för nått år sen som jag aldrig orkat kolla upp riktigt. I delningsfiltret används ju ofta kondingar till diskanten och drosslar till basen. Lite beroende på hur man kopplar saker så vrider ju kondingen fasen åt ena hållet och drosseln åt andra hållet. Det innebär att man kan få ett spännande fasfel mellan diskant och bas. Kanske är hörbart?

markus skrev:hehe.. Kom på en grej jag hörde för nått år sen som jag aldrig orkat kolla upp riktigt. I delningsfiltret används ju ofta kondingar till diskanten och drosslar till basen. Lite beroende på hur man kopplar saker så vrider ju kondingen fasen åt ena hållet och drosseln åt andra hållet. Det innebär att man kan få ett spännande fasfel mellan diskant och bas. Kanske är hörbart?

Men eftersom fasvridningen är frekvensberoende så behöver man bara flytta delningen en aning så hamnar de i fas igen. Det är väl där hela tricket med ett bra passivt filter ligger, att ha dem i fas i delningen.

cyberpunk skrev:Men eftersom fasvridningen är frekvensberoende så behöver man bara flytta delningen en aning så hamnar de i fas igen. Det är väl där hela tricket med ett bra passivt filter ligger, att ha dem i fas i delningen.

Det är lite motsägelsefullt...
Fasförskjutningen vid delningsfrekvensen är det som skapar delningen.

Däremot så finns det aktiva filter som använder sig av en kombination av HögPass eller LågPass filter i parallel med ett allpassfilter som är kopplat till en subtraktionskrets.

(Ett allpassfilter har ingen delningsfrekvens utan skapar bara en kontrollerad fasförskjutning vilket man väljer att anpassa så att det ligger i fas med det andra filtret)
Gör man ett sådant filter, så får man ett filter utan fasfel i delningen, dock så får man en liten skillnad i fasförskjutningn emellan den lägsta basfrekvensen och den högsta diskanten.