Dålig ström och lab

[Ludvig Uppman]

Jag undrar om någon har erfarenhet av hur ett lab1600 klarar lite sämre kontrollerad ström (läs billigt bensinaggregat) har sett det variera mellan 190-260v på strömmätare.

Finns det risk att något går sönder i steget?

[Jocke Hammar]

Det borde fungera finfint.

Överspännings skyddet ligger vid 270V
Full effekt ur steget får man mellan 180-260V
Start spänningen är på 190v men den spelar ända ner till 120-130V.

Jocke

[Andreas Vinnberg]

Risken att du blåser stegen på grund av underspänning är obefintlig. Överspänning däremot har ihjäl det på ungefär samma sätt och nivå som allt annat du har kopplat till samma uttag.

[Ludvig Uppman]

Det borde fungera finfint.

Överspännings skyddet ligger vid 270V
Full effekt ur steget får man mellan 180-260V
Start spänningen är på 190v men den spelar ända ner till 120-130V.

Jocke

Toppen, då kan jag vara lugn.

[Olle Johanson]

Det är inte bara låg spänning som kan vara en parameter att tänka på. Sämre elverk kan inte heller hålla rätt frekvenc ( det ska vara 50hz) och detta har blåst elektronik. Jag är ingen expert men jag vet at detta är vanligt.

[Nicke Löfgren]

Hur menar du att frekvensen kan förstöra elektroniken? Vad ska hända om det är 50 eller 60hz?? Känns inte som din teori stämmer

[Marcus Sandberg]

Hur menar du att frekvensen kan förstöra elektroniken? Vad ska hända om det är 50 eller 60hz?? Känns inte som din teori stämmer

Om det håller fel frekvens så påverkas det inte så mycket om det är resesiv belastning. Men däremot om kondensatorer, drosslar, och trafos mm så händer det mycket vilket kan leda till spikar och och överström mm. Jag kan inte i korta drag förklara det som händer. El leverantörer måste va nograna med att inte leverera mer ström än vad konsomenten utnytjar annars rubbas frekvensen i hela svergie.

Jag vet några inom försvaret som gjorde ett sådant fel när de skulle ansluta diselverk till en mobil radarsystem vilket gjorde att de blåste hela anlägningen.

[Hasse Queisser]

"överström mm"

Överspänning menar du?

El leverantörer måste va nograna med att inte leverera mer ström än vad konsomenten utnytjar annars rubbas frekvensen i hela svergie.

Ström är väl ändå något man drar från nätet, inget som levereras en viss mängd av.


Jag är ingen elektriker, men är det inte spänning du menar genomgående när du säger ström?

[Anton Gildebrand]

Tänkte samma sak jag också. Det går väl inte att leverera för mycket ström? Spänning däremot. Struntade i att säga något, då det finns endel som tycker att det är lite besserwisservarning på det.

[Nicke Löfgren]

Känns fortfarande inte "rätt" som du skriver, Jag tror inte att vora elleverantörer skall kunna göra sådana misstag att frekvensen ändras, Om jag inte missminner mif så går alla generatorer i samma hastighet och det är där frekvensen bestämms.

Har aldrig hört talas om att det har hänt överhuvudtaget.


Kan du förklara vad som händer med en trafo om vi har 230volt 50Hz jämnfört med samma trafo 230volt 100HZ?? Vore intressant å se om det blir spikar eller överströmmar

[Anton Gildebrand]

Går inte det här att lösa med en vanlig UPS? De är ju gjorda för att ge en stabil spänning med en jämn frekvens.

[Marcus Sandberg]

Jo jag menar ström. man ska igenteligen effektuttag. Minskas spänningen i ett uttag så ökar strömmen. Därför menar jag ström. Man tar ut ström eller effekt som man behöver från ett uttag.

I sverige så har vi växelspäning på 50Hz och 230V Det är 230V topp botten spänning. Mitt mellan topp och botten är det 0v. Så under en viss tid (väldigt kort tid) så är det 0v i utagen. Om man ökar frekvensen till 60Hz så är den 0v perioden kortare viket i prinsip så ökas späningen i uttaget.

Sen hadde någon frågan hur påverkars trafon. En resestiv belastning påverkas inta av en frekvens höjning eller sänkning. Men förändras frekvensen i ett elnät så förändras även Cosinusfi värdena i en spole eller kondensator vilket leder till att impedansen om det är en spole eller reaktansen om det e en kondensator ökar och där med effekten och strömen. Är trafon något underdimentionerad så bräns den eller komponenterna i nätdelen. Har man en bra fin överdimentioerad nätdel så klarar man endel frekvensfel på el nätet.

En UPS kan även kompensera felfrekvenser men även under och överspäningar. Dock vill tilläga att vissa UPS ger inte en sinus våg utan en fyrkants våg som kan skada elektronik.

El leverantörer har ställverk ledningscentraler mm som övervakar el nätet så att frekvensen håller sig på de ca 50hz som de ska ligga på.

[Nicke Löfgren]

Men fortfarande har du samma topp till topp värde!! Så någon "princip" till högre spänning blir det inte i mina öron

Jag hoppas någon som kan detta kan förklara på ett vettigt sätt!!

[Joakim Eriksson]

Nej, Marcus Sandberg har tyvärr lite fel uppfattning om vissa delar här.

Den spänning som anges för vägguttagen, 230V, är effektivvärdet. Om spänningens effektivvärde är 230V, så är det det oavsett frekvens/vågform/veckodag etc. Toppspänningen är, i fallet sinusvåg, lika med √2 * 230 ≈ 325V. Frekvensen påverkar aldrig effektivvärdet på spänningen.

Att köra en transformator på annan frekvens än den avsedda kan påverka en hel del faktiskt. Vid lägre frekvens än märkfrekvensen kommer det magnetiska flödet att öka och transformatorkärnan kommer mättas. I praktiken innebär detta stora strömmar och en grillad transformator. En högre frekvens än märkfrekvensen innebär inte lika stora problem, men förlusterna i transformatorn kommer nog att öka.

vilket leder till att impedansen om det är en spole eller reaktansen om det e en kondensator ökar och där med effekten och strömen

Kuriosa: Impedans hör inte enbart ihop med spolar och reaktans hör inte enbart ihop med kondensatorer. Reaktans är det frekvensberoende växelströmsmotstånd som både induktiva och kapacitiva komponenter visar. Impedansen är växelströmsmotståndet med både resistiv och reaktiv del inräknad.
Dessutom, om impedansen ökar, så kommer inte strömmen och effekten att öka. Tvärtom.


Angående trådens ämne, jag har ingen stenkoll på ljudprylar, men Lab.gruppen använder väl switchade nätdelar i sina slutsteg? I så fall är det inte ens relevant att tala om transformatorer och deras frekvensberoenden. Om det är välgjorda primärswitchade aggregat, så klarar de säkert ett ganska stort omfång på nätfrekvensen. Till och med ner till DC (0Hz).

[Marcus Sandberg]

Nej, Marcus Sandberg har tyvärr lite fel uppfattning om vissa delar här.

Den spänning som anges för vägguttagen, 230V, är effektivvärdet. Om spänningens effektivvärde är 230V, så är det det oavsett frekvens/vågform/veckodag etc. Toppspänningen är, i fallet sinusvåg, lika med √2 * 230 ≈ 325V. Frekvensen påverkar aldrig effektivvärdet på spänningen.

Att köra en transformator på annan frekvens än den avsedda kan påverka en hel del faktiskt. Vid lägre frekvens än märkfrekvensen kommer det magnetiska flödet att öka och transformatorkärnan kommer mättas. I praktiken innebär detta stora strömmar och en grillad transformator. En högre frekvens än märkfrekvensen innebär inte lika stora problem, men förlusterna i transformatorn kommer nog att öka.

vilket leder till att impedansen om det är en spole eller reaktansen om det e en kondensator ökar och där med effekten och strömen

Kuriosa: Impedans hör inte enbart ihop med spolar och reaktans hör inte enbart ihop med kondensatorer. Reaktans är det frekvensberoende växelströmsmotstånd som både induktiva och kapacitiva komponenter visar. Impedansen är växelströmsmotståndet med både resistiv och reaktiv del inräknad.
Dessutom, om impedansen ökar, så kommer inte strömmen och effekten att öka. Tvärtom.


Angående trådens ämne, jag har ingen stenkoll på ljudprylar, men Lab.gruppen använder väl switchade nätdelar i sina slutsteg? I så fall är det inte ens relevant att tala om transformatorer och deras frekvensberoenden. Om det är välgjorda primärswitchade aggregat, så klarar de säkert ett ganska stort omfång på nätfrekvensen. Till och med ner till DC (0Hz).

Tack för kompleteringen av info. Jag hadde helt glömt bort effektivvärdet. Förlåt. Topp till topp är ju högre. Det va rätt längesen jag satt och räknade på det. Labb använder switchade nätdelar i sina steg.

Det är inte alltid lätt och förklara tekniska saker på ett lätt sätt för någon som inte har så stor koll.

[Jocke Hammar]

Angående trådens ämne, jag har ingen stenkoll på ljudprylar, men Lab.gruppen använder väl switchade nätdelar i sina slutsteg? I så fall är det inte ens relevant att tala om transformatorer och deras frekvensberoenden. Om det är välgjorda primärswitchade aggregat, så klarar de säkert ett ganska stort omfång på nätfrekvensen. Till och med ner till DC (0Hz).

Helt riktigt, de nyare slutstegen klarar definitivt de flesta frekvenser. Har inte hundra koll på dom äldre slutstegen men det dorde vara samma.
En kort telefonsamtal till Serviceavdelningen borde kunna svara på alla frågor, snarare än att få en massa spekulationer. Det kostar inte mer än uppkopplings avgift.
Dan Bävholm läser också detta forumet han har ju varit med och konstruerat de flesta Lab slutstegen.

MVH
Joakim Hammar
Field Application Engineer
Lab.gruppen

[Andreas Birgerson]

Kan i sammanhanget rekommendera en strömstabilisator från APC som skyddar mot underspänning och regenererar fin sinus 230V av "vad som helst"
APC LE-1200I tror jag de hette - har "byggt in" min i en ful förvaringslåda från Claes Ohlsson och borrat ventlilationshål då mojängen helt klart är avsedd för inomhusbruk men där har man ju finström men jag vill ju ha den utomhus på ravefesterna när folk kommer med dyrbara instrument o datorer... Till slutstegen och ljus kör vi aldrig på dessa stabilisatorer (mest för att vi inte har mer än ett, och det har vi till finelektroniken)
Stegen är Aalto Mac2.4, troligen tål dina LAB-steg det mesta det är stabila grejer.
Självklart lägger vi slutstegen o ljuset på olika faser, eller ännu hellre ljusen på separat elverk.

Glöm inte jordspettet

[Thomas Neumann]

Medans vi är innte på ganska mycket elektroniksnack så kan jag hiva ut lite frågor:

Dom äldre stegen har "Ringtrafo", Vad heter det nya som sitter i digitalstegen (som inte allst väger mycket)?
Och vad är skildnaden på en vanlig nätdel, och en swichad?

[Jocke Hammar]

En artikel som förklarar en del:
http://www.prosoundweb.com/article/the_ ... echnology/

[Nicke Löfgren]

hade dom ringtrafo?? Dom gamla stegen jag minns så var det en järnkärne trafo