Öronproblem.

Här kan du diskutera alltmöjligt som inte passar in i några av ovanstående kategorier.
ZeCute
PAR-20
PAR-20
Inlägg: 53
Blev medlem: ons 28 jan 2004, 01:00
Ort: Falun
Kontakt:

Öronproblem.

Inlägg av ZeCute »

För ca 4 månander sedan var jag på en rockkonsert under en hel kväll. I vanliga fall är jag alltid noga att använda öronproppar så fort jag själv inte skruvar ljud. Men det hade jag inte den gången. 2 dagar senare så vart jag otroligt känslig mpt ljud, fick gå med öronproppar och kunde inte lyssna på musik.
Ringde till vårdcentralen och fick en tid där. Doktorn sa då att jag hade fått nån form av infektion och köpte då medecin.
Men 2 veckor till gick utan någon som helst förbättring. Ringde till vårdcentralen igen gick dit och träffade då en annan doktor. Hon sade då att mina trumhinnor hade åkt in i örat och att jag skulle tryckutjämna ca 50 gånger per dag. Började göra det och efter någon vecka börjar det att bli lite bättre.
Gjorde då ett jobb som jag inte skulle ha gjort. Ett gig med 5 hårdrocksband. Då kändes det inte så speciellt bra i öronen efter det.
Villade dom några veckro efter det, sa ifrån mig allt jobb pga att jag var väldigt orolig.
Gick till en läkare igen för att få reda på om jag vågar jobba. Men den här gången gick jag privat till en riktig öronläkare, och fick ett riktigt besked. Läkaren sa dessutom att det här med att tryckutjämna inte fungerar utan att anledningen hade vart att jag hade vilat öronen.
Gjorde hörseltester och pratade en del, och kom sen fram till att jag har en viss överkänslighet mot ljud. Som är en form av tinitus.
Nu känns det bra i öronen, gör nu en del julshower och några krogshower som inte är så starkt. Och det fungerar helt oki. Det märks ju av varje gång jag har gjort ett jobb men det kan jag leva med.
Men vet inte om jag pallar en rockkonsert, vilket är det jag tycker är rolgiast och tillmestadels vill hålla på med.
Har börjat funderat på om jag inte ska hålla på med det på heltid (Gör det på halvtid nu skulle man kunna säga). Har alltid vellat det men vet ej om det är värt att riskera öronen för det.

Vart lite långt det hät.

Men vad har ni själva för upplevelser utav öronproblem?

Gäst

Inlägg av Gäst »

Jag tror det var under 2001 som jag var med om liknande problem som du beskriver. Jag hade då hållit på med ljud i olika former sen 86-87 och hade klarat mig förhållandevis bra.

Under -01 jobbade jag extremt mycket, dagtid på en uthyrningsfirma och kvällstid mixade jag band på klubbar i Gbg, i genomsnitt 4 kvällar i veckan. Dessutom turnerades det en del och så gjorde jag ett gäng festivaler på sommaren med allt vad det innebär av exponering för höga ljudtryck under lång tid. Jag var halvnoga med proppar och gjorde mina avgjutningar under denna tid. Jag tyckte att det fungarade bra men märkte att ju tröttare man blev desto slitnare blev öronen så att säga. Sen gjorde jag ett klubbgigg i Gbg och en trummis bestämde sig för att klippa till på virveln precis när jag stod på knä framför trumsetet och mekade med virvelmicken. AJ! Efter det har jag problem med mitt högra öra, det är känsligare för höga ljudtryck och känns efter ett gigg som att man hör sämre på det örat, det verkar som en rejäl vaxpropp har smugit sig in på någon timma bara.

Jag blev precis som du rätt skraj. Det har efter denna händelse varken blivit bättre eller sämre. Jag tror att det största problemet för mig satt i huvudet på mig själv. Så farligt är det faktiskt inte. Nu jobbar jag ju inte så mycket alls längre och tänker mindre på problemet. Jag försöker att ha proppar i när jag är på lokal, alltid när jag jobbar och inte mixar och lyssnar på låg volym i lurar. Försöker hålla ner exponeringstid och volym så mycket som möjligt helt enkelt. Jag tror att mycket av problemet är av psykologisk/psykosomatisk natur, vill du att det ska vara hela världen så är det det. Eller så ska jag inte säga, vad jag menade var att för mig fungerar det så.

ZeCute
PAR-20
PAR-20
Inlägg: 53
Blev medlem: ons 28 jan 2004, 01:00
Ort: Falun
Kontakt:

Inlägg av ZeCute »

Lite försenat inlägg..;)
Jag tror oxå att problemet sitter i huvudet. Vilket iofs inte är så konstigt med tanke på att det instrument man använder sig av inom yrket, plötsligt får en skada och man börjar tveka om man kan fortsätta eller inte. Vilket kan innebära att man kanske måste sluta med någonting man vill göra resten av livet.
Men för min egen del så vart det bättre med tiden, och nu när jag har vilat ett bra tag från starkare ljudtryck så är det bra igen. Men risken finns ju alltid som i allt annat. Det man skall fråga sig är väl om det är värd den eller inte.

Skriv svar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 7 och 0 gäster